Matte är kattvakt! Åt en Ludde!! Vaddå, det är ju hundar som ska heta Ludde! Mattes bloggvän Skogsfrun har en Ludde-hund och jag har bästa badrejskompisen Ludde (senast om ett par månader är det dags igen, hörru! Men än ligger isen.)
Kattluddes matte är i Grekland, hon har en massa släkt där. Så matte ger Kattludde mat och gosar en stund med honom varje dag. Han har kattlucka och kommer och går som han vill. Mig är han rädd för, så om jag följer med så får jag passa bilen. Men jag brukar få stanna hemma. Matte ska passa nästan tre veckor till. Vi skulle ju promenera dit, om inte Kattludde vore så skraj för mig. Dummer...
I går fick jag i alla fall följa med, och på bilden ser ni hur Ludde ser ut när han ser hur jag sitter i bilen och skäller och bara vill ut och hälsa!! Matte hade till och med en kamera med sig! Så när hon gosat med Ludde och gett honom mat (världens smaskigaste,
gudars, så bortskämd han blir) så inspekterade jag och matte tomten.
Den är fantastisk, men det visste ju matte förut, för hon är god vän med Luddematten. Ja, det är ju jag också.
Luddematten har bott där i sex år, så det är inte hon som står bakom den fantastiska planeringen av denna bergssida. Men hon förvaltar den, tycker att den påminner om hennes forna hemtrakter i Grekland. Matte säger att hon ska ta med sig kameran dit fler gånger, kanske senare i vår när det börjar grönska.
När man står där vi står nu och tittar lite åt vänster så ser man huset, och tittar man åt höger ser man berget och undrar hur man ska komma dit, för det är däruppe en hel del av tomten finns.
Vi provar väl stigen som blir en trappa, så får vi se...
Spännande!
Skynda dig hit upp, matte, det är jättenyttigt att gå i trappor! Tror jag.
Titta, nu har vi klättrat upp till bergets topp! I alla fall nästan. Och finns en liten nästan-paviljong, med platt tak. Åh, där måste vara en fantastisk kvällssol.
Högt däruppe finns ett trädgårdsland som väntar på våren, och snö som var utmärkt att rulla i.
Det gick minsann att fortsätta ännu längre, på fler stigar och trappsteg och sånt.
Och där fanns ännu en liten paviljong.
Egentligen är det först nu som det riktigt spännande med den här tomten börjar! När man ska ta sig ner, på andra sidan.
Här finns TRAPPOR! Och trappor och trappor och trappor... Gjutna trappor, trappor av natursten och så trätrappor! Stigar utmed stup. Murar, små sittplatser, räcken och små vattenfyllda "dammar" i en del klippskrevor. Små "gömmen", murar, buskar, portaler...
Svårt att ens föreställa sig allt jobb som lagts ner på den här tomten. Den ligger ensamt och helt i utkanten av området där vägen tar slut.Närmsta grannar är milsvida skogar (där för övrigt ett vargpar i år skaffat sig revir). En drös bilder nu, tagna på väg ner mot huset. De får tala för sig själva.
Nu har vi kommit ner ända till gäststugan, finns så klart en massa trappor till och från den också. :)
Från gästsugan kan man förstås titta uppåt en annan väg också...
...eller så kan man titta åt sidan...
...eller neråt. Då ser man ännu en paviljong, och bilen som Luddematten lämnat kvar här hemma.
Ni ska slippa fler bilder nu, men matte vill gärna visa en bild på såna här nästan-räcken, som strategiskt finns nerslagna - fastgjutna - i marken. Finns massor av dom!
Och jag vill gärna visa en bild på Luddekatten - han höll allt koll på mig och matte, men hälsa på mig det ville han minsann inte. Så jag vidhåller - han är en dummis!!
Så här många bilder lär det dröja innan vi visar igen. Men OM - då ska det bli på bara mej!! Och förstås mina egna katter. Säger jag, Kasper.
Om någon undrar över uppkoppling och överföring - det är fantastiskt mycket bättre - men matte vidhöll i ett mejl att hon ändå inte är nöjd. Kontrollmät, skrev hon!! Det är bättre, men inte bra.
Hon fick svar nästan omgående! Det ni! Man kollade - och ännu återstod visst lite justeringar, på stationen. Klart på måndag, dvs i dag.
På tisdag ska matte säger "okej" eller "fortsätt felsöka"!