Nu slog jag minsann tassen i bordet!!

Egentligen skulle matte skriva protokoll och tycka till om någon berättelse och fixa någons hemsida när hon nu äntligen tycker att hon orkar sitta vid datorn igen.

Men nej - du ska sekretera åt mej, och därmed basta!!! Sa jag. Och tänka sig - hon lyder! :)

Matte har verkligen varit urtrist- men det återkommer jag till. I dag var hon i alla fall helt okej. Vi for till Vilmas reservmatte, och dit kom Grynet också, med sin matte. Plus några fler tanter, men dom är inte så viktiga, tycker jag. Dom har varken hundar eller katter.

Det åts och pratades, och Vilmas reservmatte gav oss tre hundar varsin stor köttskiva!! Gissa om det sa "slurp" - ingen av oss, inte ens Grynet, hade tid att tugga!!!

Min matte var förresten ovanligt tyst - hon har fortfarande en väldigt konstig röst nu. Kan nästan bara viska.  Fast dom andra tanterna var artiga och lyssnade på henne ändå. Åtminstone ibland... ;)

Matte hade lillkameran med, men dels glömde hon den, dels blev dom få bilder hon ändå tog urusla. Men bättre än inga alls, säger jag. De är i alla fall bildbevis! :)

Tur att Grynet är så himla söt som hon är! Annars skulle hon se konstig ut med så lite päls. Mitt i vintern och allting! Nästan naken ju! Det är väl därför hon ville in så fort.

Snälla Kaspermatten, släpp in mej!!!!

Ibland var vi förstås ute alla tre också, men vi hade liksom lite skilda intressen...

... men ibland sammanföll mina och Grynets. :)

Vi handlade på hemvägen, och matte köpte en stor gredelin mus åt Myse. Fast den tänker jag inte visa här och nu! Jag tänker visa er att jag var ute lite häromdan också  (matte har tagit lite stapplande steg utomhus mellan sängliggningsvarven, "jädrans envetna förkylningsinfektioner", säger hon.)

Ljuvligt var det i alla fall. där i snön. Om ni orkar får ni väl klicka på nån bild. (Förresten, tack Blogger för att det går att ladda upp bilder med Explorer igen.)

Och här tror jag bestämt att det är Matte med stort M som kommer uppe i backen, för att ploga upp min gårdsplan! :) Det var för några dagar sedan.

Förresten har jag lärt mig något dom här veckorna som matte har varit krasslig.

För hundar är det pest när mattar tappar orken och däckar och lägger sig till sängs!

Men för katter är däckande mattar toppen! Katter älskar att ligga och mysa hos mattar som inte rantar upp på mornarna!  Titta här!

Förresten så tror jag att Myse är världens längsta katt!

Tror att Myse själv får berätta om sin gredelina råtta som vi köpte idag. Fast han får inte göra det i kväll! Förresten har det visst redan hunnit bli natt. Och matte säger att hon tydligt känner att hon har en hals...

Järnspikars - inte en omgång till!!!

Stackars, stackars mej...

Hon nyser, hostar, kvider, snorar, slemmar... hon är min matte som tyckte att hon skulle börja om med sitt extremt-dåligt-mående, när vi just hade återvänt till livet!

Enda braiga är - från min synpunkt - att hon tappat rösten totalt! Hehe, hon kan bara viska, och knappt det - hon har inte en chans att ropa på mig när jag släppts ut, hon kan inte säga "nej", inte  säga överhuvudtaget nånting alls. :D

Ni skulle höra henne när hon försöker svara i telefonen, hihihi...

19 minusgrader i dag! Jag kommer in frivilligt... Katterna också.

Inne eldas det för fullt i kaminen, och en hel massa el-element är igång. Varmt och skönt, men matte, hon fryser som bara den...

Vi tar tass om henne så gott vi kan, både jag och katterna.

Hon piggar nog på sig till våren, säger hon... fast hon är inte säker...

Det är faktiskt ganska synd om mig!

Hoppas ni har det bättre! Matte säger att jag inte får kolla runt i kväll, hon vägrar sekretera mera nu! Håhåjaja - det är synd om mej...

Mumsigt, Myse och lite snöliv

Ujujuj, en hel vecka sedan sist...Men nu är jag i alla fall här. Vad har då hänt? Jag har hjälpt matte att äta upp julens sista köttbullar - dom har förstås vistats i frysen. Dom var lika goda nu som då.

Som vanligt har både jag och matte väldigt roligt åt Myse. Som Ludde sa i nån kommentar - vem behöver TV... :D  (Fast just dom här bilderna tog matte när vi fortfarande hade adventsstakar i fönstren.)

Myse på väg att ta sig en tupplur under stolsdynan.

Maxi vilar ut på andra kontorsstolen, något av en favoritplats. 

Men va tusan - dynan rör ju på sig...

Buuu - nu blev du skraj va...

En annan variant är naturligtvis att placera dynan och handduksöverdraget på golvet  Han har rätt bestämda idéer, han Myse. Vet hur han vill ha det...

Visst blev det här väl mycket bättre?

Tänkte visa hur knepigt det är att fota mej i snö.
I synnerhet när det är mulet.

Hehe, här en närbild på när jag snörullar.... 

Tänkte också visa att jag minsann kan sitta på en bänk, jag också, precis som många av mina bloggkompisar. :) Fast jag gillade det inte! 

Bara ett par mil ifrån mig är det mindre snö än hemma hos mig!

Här kan man ju gå i skogen hur lätt som helst!

Ett par skitbilder också... :)

I kväll lagade matte kalops. Jag hade synpunkter: Jag menade förstås att det borde räcka med 1 hekto kött var åt matte och Barbro, för då skulle jag kunna få ett helt kilo för bara mej! 

Blev inte så. I stället hamnade en del i frysen. Okej, jag fick en bit jag också, efter bryningen (heter det så?) och innan konstiga kryddor och lök och sånt. 

Matte blev förresten riktigt ängslig - hittade inte några speciella blad hon letade efter... vaddå, finns ju massor av blad på växter här hemma!!! 

(Hon hittade sina lagerblad så småningom.)

Vi får nattgäst i morgon, jag och matte var bortbjudna för övernattning  men matte tänkte på alla katterna och sa att det var bättre att vi träffades hemma hos mig i stället. Så nu blir det övernattning - här och  matte köpte en hel box vin hehehe... 

En sista Myse - här ligger han och sover... ni ser honom väl...

Natti! 

Gottigt, och en massa katter

Tänk att Blogger inte kan fixa det där med uppladdning av bilder från datorn med Explorer! Skitblogger! Så nu har jag lagt till "Skitblogger" i ordlistan... Fast annars gillar jag förstås blogspot rätt bra. :) 

Ibland tycker jag matte ägnar sig åt nästan tortyr! Tycker att jag bara ska sitta och titta på ett oxöra som hon håller i handen!!! Så här alltså! 

Men det är klart - jag fick det ju till slut - och nu ligger jag här och smaskar medan sekreterarmatte skriver. 

Förutom lite skruttpromenader och egenbus på tomten har jag fullt sjå med mina katter. Dom vill ut, och dom vill in...  

Jag tror det är Maxi som vill komma in.
Fast jag hoppas fortfarande att det ska vara Petrus.

Matte, för katten, öppna dörren!!!
Det var Maxi. Inte Petrus.

Så där håller jag på. Ibland "hör jag i syne", som matte säger. Hon brukar öppna dörren i alla fall. Och jag ser ofta väldigt förvirrad ut när ingen finns där. Jag trodde ju att kanske... 

De tre katter jag ändå har är väldigt mycket inne nu. Allihop. Ofta finns både dom och jag och matte i samma rum. Känns tryggast så, så att vi har koll! 

Maxi och Filip är rätt lugna av sig. men det är minsann inte Myse-Buse! Han sover förstås också ganska mycket, men när han är vaken är han full av hyss. Här får han lite hjälp att hyssa. :D 

Den där kuliga vita svansen som hoppar runt, den gillar han att jaga. Tur att han inte får för sig att jaga min också... 

Klickbilder förstås, som vanligt. 

Matte hann fota en Myse-Maxisekvens också innan hon packade in julen. Därför finns det en adventsstake med på den. Fast jag tror ni har fått nog katt för idag, så jag väntar tills i morgon med att visa dom bilderna. 

Här är världstrist och grått väder. Halt som tusan överallt på alla vägar. Fortfarande en hel del snö kvar i skogen. Kanske att matte orkar stappla dit endera dan... hon mår i alla fall bättre nu, och i natt sov hon flera timmar. 

Det tar sig, med andra ord. :)

Mera skumt...

Blogger låter för närvarande inte mig och matte att ladda upp bilder med vår vanliga webbläsare, så nu provade vi en annan, Google Chrome. Då ser bloggen lite annorlunda ut. Så man ju undra vad ni egentligen brukar se... :)

Sängläge

Kan tänka mig att byta matte mot i stort sett vad som helst, just nu! Men det hjälper nog inte, och jag har liksom inte råd att betala någon mellanskillnad...

Hon stör mig! Hostan är tillbaks, och hon har en märkvärdig dragning till sin säng. Tror inte hon borde ha renoverat sovrummet... 

Å andra sidan - lite mysigt är det också. Ibland.

Under täcket ligger matte. Myse på hennes fötter och jag nedanför på mitt sovtäcke.

Men rätt som det är så händer nåt, vet inte riktigt hur det gick till. Jo förresten, jag gick ut i köket för att dricka lite vatten...

Tänk att man inte kan lämna sina ägodelar för en enda minut!
Filip ockuperade mitt sovtäcke, snabbt som ögat!!

Det finns ju en skön matta på andra sidan sängen också,
men det handlar om PRINCIPER!! Maxi syns i förgrunden,
han ligger alltid långt upp i mattes säng.

Det är alltså så här det ska gå till, om man ska få matte att ta bilder! Antingen ska hon kunna sitta vid datorn och bara vrida lite på huvudet, eller också ska hon ligga i sängen!!!! 

Visst är det skumt!!! 

Hon har just tagit några nya bilder på Mysebus också, här bredvid datorn. men dom bilderna visar jag kanske i morgon. :) 

Tillägg till "Myse ett år"

Matte kom på att hon ville komplettera berättelsen om Myse, om hur han kom till oss. Det gör honom och allt som hänt kring honom och Mysan ännu mer speciellt. Tilägget står längst ner på förra inlägget, Myse ett år.

Myse ett år...

... ja det stämmer ju inte riktigt, men det är precis ett år sedan han kom hem till oss. Han var redan något halvår gammal. Hade fått klara sig helt på egen tass sedan mitten av augusti!! Både hem- och mammalös. Och med ett par sår, ett ganska otäckt.

Här några bilder från kattvalpen Myses första dag hos oss. 

Ni minns kanske - Mysan hade försvunnit ett par veckor tidigare, matte letade och grät, letade och grät. Sigge Svamphund med matte var också här och letade. Vi trodde Mysan var död.

Någon trodde att Myse var Mysan - öppnade sin bildörr och frågade om "hon" ville följa med hem till min matte.

Myse hoppade direkt in i bilen. Första gången i sitt liv han varit i en bil! Han kördes hit. Matte och han såg på varandra - och sedan dess är han "våran Myse". En hittills totalt okänd son till Mysan! Det är därför vi döpte honom till Myse.

Dag 2 såg det ut så här:

Dag 3:

Och sen gick det vidare. Veterinärbesök för kastrering och ID-märkning. Han skulle vila och ta det lugnt första dagen sa vetten. Men se det tyckte inte Myse! :D

Bus och lek är vad det handlar om under Myses vakna tid, tills vidare bara inomhus. Precis så ville Myse också ha det, så fort matte öppnade ytterdörren och han kunde se ut så sprang han in och gömde sig! Ut ville han inte.  

Så småningom blev det åtminstone nästan-vår, och då tyckte både matte och Myse och jag att det var dags. Här ett par bilder från första utedagen.

Det kom mer snö i mars! Då ville inte Myse vara med längre - när det såg ut så här vände han och galopperade in igen!

Måste ju också visa en bild på när mamma Mysan efter tre månader liksom uppstod (vi trodde ju att hon var död).  Men vi förstod att det var till Södertälje Katthem hon måste, hon skulle inte stanna hos oss den här gången heller. Fast matte grät!

Det är fortfarande mars. Och Mysan hade precis hunnit bli dräktig igen, men det visste vi ju inte då. 

På bilden Filip, Kasper, Myse och Mysan.

Myse och Filip blev bästa kompisar. Det är ett par månader mellan sovbilderna. Nu är ju Myse vuxnare, och de är inte fullt lika tighta längre. Fast dom busar med varandra. och visst sover de fortfarande bredvid varandra då och då.

Det blev september, vi beställde värmeloggs, tre pallar som placerades brevid farstubron.

WOW, sa Myse, och skrämde nästan slag på matte!

Myse är en buse - men oj så mycket vi tycker om honom. För han är ju våran Buse. :)

Och härmed återgår vi till ordningen. Jag kom på att naturligtvis borde Myse själv ha fått berätta allt det här, men sekreterarmatten orkar inte göra om! Hon är fortfarande världens klenmatte, men har i alla fall orkat hålla sig på benen flera timmar nu.

"Ordningen" kommer alltså att som vanligt bestå av oss allihop. I längden tillåter jag, Kasper, inte att bli så här bortglömd. Men just nu var det bara trevligt. :)

--------------------------

Tilägg, skrivet sent på kvällen,
efter att ha tänkt ännu lite mer
på hur Myse kom hit.
Matte har ordet.

 Myse hade ju fått leva sitt första halvår på "skulor" som kastats ut till honom, till rådjur och fåglar och säkert också till råttor!

In till min goda vän sedan hundra år och granne sedan ca tjugo fick han inte komma. Hon såg honom en gång dra iväg med en ostskalk. Och slicka i sig lite gröt. Hon trodde att Myse var Mysan, och lät sig inte övertygas helt trots att jag talade om för henne att jag satt på Mysan halsband för att hon säkert skulle se att hennes besökare inte var Mysan: "Jag kanske bara inte såg halsbandet..."

Hon trodde också att en annan granne tog hand om Myse, vilket senare visat sig inte vara fallet. Dessvärre.

Hon, liksom jag, levde ensam året runt här "i skogen". På andra sidan ängen. Blev lite krasslig, och remitterades till en ordentlig skiktröntgen, datortomografi.

Den 2 januari bad hon en gemensam god vän som besökte henne att se till att jag fick träffa den lilla katten som nog var Mysan. Så vår gemensamma vän ringde mig, och hur det sedan gick är ju beskrivet här ovan.

Vad som däremot inte står där är att resultatet av min goda vän och grannes röntgen blev att hon fick stanna på sjukhuset. Alltför allvarligt sjuk och alltför klen för att någon av de livsnödvändiga operationerna kunde genomföras. Ingen hade anat hur sjuk hon var, inte hon själv heller.

Knappt två veckor senare somnade hon stilla in, för gott. På sjukhuset.

På något sätt kompletterar det här den nästan osannolika berättelsen om Mysan och Myse.

Hade inte Myse kommit till oss då, så hade han inte kommit alls. Han hade fått fortsätta sitt skygga och hårda uteliv. 
Det hängde på bara en enda dag!

 

Myse känns på något sätt som en både gåva och hälsning från min döda vän. Också som ett ansvar, naturligtvis. Som en alldeles speciell liten varelse. Han ligger här nu, bredvid mig och datorn. Och jag har bara att sträcka ut en hand, och klappa honom. Han spinner och krullar tassarna så där härligt som bara katter kan. Vår "mirakelkatt".