måndag 11 november 2013

Andats ut...

... har jag gjort. Barnbarnet har lyckats få kontakt, i förmiddags. Situationen är förfärligt svår, men kontakt med Röda Korset är etablerad. Han är oskadd.

När jag kom hem i eftermiddags var här strömlöst, och så förblev det ytterligare ett par timmar. Jag kom på mig själv med att oja mig över extra besvär, osäkerhet om när den kommer tillbaks osv.

Men så tänkte jag på Filippinerna. Och på den lilla, lilla ö mitt i kaoset där barnbarnet finns, nära Cebu. På den enorma förödelsen, på alla döda osv.

Närmast ofattbart. Kan här någonsin bli sig likt igen?

 (Att detta är ett Matteria-inlägg förstår ni säkert.)

22 kommentarer:

  1. MEN så skönt att läsa!!!
    Visst känner man sig närmast oförskämd om man klagar över något när man ser detta hemska, men att vara utan el och vänta besked avundas jag dig inte!
    Detta gjorde mig glad att läsa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bara att vara lättad och enormt och ödmjukt tacksam. Dessvärre är det ju fortfarande många som inte vet vad som drabbat deras anhöriga.
      Överhuvudtaget är detta ju en naturkatastrof som är svår att förstå. Inte en jordbävning, inte en tsunami - utan "bara" en cyklon, en tornado... om än den kraftigaste som någonsin uppmätts över land...
      /Berit E

      Radera
  2. Vilken lättnad! Såg förödelsen på nyheterna nu! Vilken tragik!
    Det får bli att skänka en slant!
    Kram M.E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt fruktansvärt är det att se dessa bilder. Närmast ofattbart. Stackars arma människor som mist inte bara hus och hem, utan dessutom anhöriga. Barn, hustrur, föräldrar...
      Och ja, det blir till att skänka en slant här också.
      /Berit E

      Radera
  3. Gläds med dig efter lugnande besked för de dina. Nu kan du verkligen pusta ut. Men tyvärr finns tusentals som inte kan andas ut varken nu eller på väldigt länge efter detta. Så tragiskt. Den blåsten tog andan ur oss allihop, tänker jag. Fruktansvärt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han är oskadd, och det är det viktigaste.
      Egendom och verksamhet som slagits i spillror - den delen kommer han inte ifrån.
      Men det är ju så oändligt mycket värre för många andra. För dem som förlorat så mycket mer.
      Det ÄR fruktansvärt!
      /Berit E

      Radera
  4. Åh vad skönt att han är oskadd!
    Förödelsen där går inte att begripa fullt ut för oss här tror jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, underbart att han är oskadd. Både han och hans kollega/flickvän. Jag tror inte heller att vi riktigt kan fatta hur omfattande förödelsen är, inte heller de enorma konsekvenserna för precis alla verksamheter i landet.
      För att inte tala om konsekvenserna för alla som mist sina anhöriga...
      Tänk så förskonade vi är från naturkatastrofer, här där vi bor.

      Radera
  5. Skönt att få pusta ut och koppla av värsta oron även om det säkert är jätteproblem där borta som måste lösas innan något kan fungera normalt i de värst drabbade områdena. Avsaknad av ström när man ändå har tak över huvudet och en kamin att elda i går ju inte att jämföra med deras kaos.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det saknas både mat och vatten på den lilla ön, men de har kontakt med Röda Korset. När man ser alla bilder är det svårt att förstå att överhuvudtaget någonting kan komma att fungera normalt igen.
      Det är en hårt drabbad del av världen, det här.
      Den lilla ön - ett paradis som förvandlats till ett helvete.

      Radera
  6. Vilken lättnad, och vilken oro ni måsta ha känt (och fortfarande känner förstås, om än i mindre grad).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det ju. Lättnaden är enorm, men visst finns en del oro kvar. Det saknas både mat och vatten på den lilla, lilla ön...
      /Berit E

      Radera
  7. Väldigt skönt att få ett sådant besked, vilken lättnad. Däremot är det svårt att smälta hur katastrofalt det blivit där nu och hur lång tid det måste ta för att återuppbygga allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte vi riktigt kan göra oss en föreställning om hur förfärligt läget är. Inte bara att så ofattbart mycket är sönderslaget och förstört, det fattas dessutom både mat och vatten. Vatten som kan drickas.
      Men visst är det en helt enorm lättnad att J ändå lever och är oskadd.
      /Berit E

      Radera
  8. So horrible what's going on in the Philippines. Poor people.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Yes, poor people, it is terrible. So many have lost not only their homes but also their relatives...

      Radera
  9. Skönt att du fått veta att barnbarnet är ok även om det såklart är helt fruktansvärt det som inträffat... fy vilken förödelse, går inte ens att tänka sig in i. Man får sig en tankeställare när sådana här saker inträffar, man är trots allt väldigt lyckligt lottad som har det så bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ÄR fruktansvärt - men jag har just fått veta att nu är han engagerad i Röda Korsets akuta hjälparbete och distribution av förnödenheter, införskaffande av läkemedel osv. Och han tänker stanna kvar, för hans hjälp behövs.

      Sannerligen - man får sig en tankeställare.
      /Berit E

      Radera
  10. Strongt av honom att stanna och hjälpa! Såg ett par ungdomar i morgonsoffan i morse och tänkte de kunde vara dina* ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi, både hans mamma och mormor, är så glada över att han väljer att stanna. Han har tydligen skymtats i något program, där ifrån kaoset, men jag har inte sett honom.
      Något "morgonsoffeprogram" såg jag aldrig ens när jag hade TV. Antar att såna sänds "mitt i natten", när ja sover som bäst...
      /Berit E

      Radera
  11. Å va skönt att ni fått livstecken från barnbarnet med flickvän!!

    Kram från BELLA med matte

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh ja, fortfarande är det många som inte fått det.
      Dessvärre - det finns de som får vänta förgäves.
      Vi är så tacksamma.
      /Berit E

      Radera